By skyforbes 
Förr brukade man få ett grattis-sms av nån släkting iaf, men nu? Helt tyst i luren. Morsan drog till Spanien med sin nya kille för två år sen för att "förverkliga sig själv". Hon är upptagen med sina drinkar i solen och har glömt att hon har barn. Farsan bor kvar här i stan men han har typ checkat ut mentalt, går på a-kassa och sover mest hela dagarna.
Så nu sitter jag här med min lillebror. Han hänger hos mig jämt för att slippa deppigheten hemma hos farsan. Jag försöker vara en bra storebror, laga mat, köra honom till träningar, se till att han har hela kläder… men jag ser i hans ögon att han fattar att jag håller på att krascha. Jag vill bara inte att han ska hamna i samma sits som jag.
Kör Foodora på kvällarna. Har suttit i bilen på en parkering i över 40 minuter nu utan ett enda pling. Det är helt dött, verkar vara fler bud än beställningar ute ikväll. Stänger av motorn emellanåt för att spara soppa, bensinpriserna äter upp det lilla man tjänar ändå. Det är kallt som fan, men jag har inte råd att låta den gå på tomgång.
Det värsta är när man levererar mat till gamla klasskompisar som köpt hus och har "det perfekta livet", medan man själv sitter här och räknar kronor till hyran. Känns som livet bara passerar förbi.
Ville bara skriva av mig. Orkar inte hålla fasaden uppe längre. Ta hand om er.